Nyheter

Trendspaning: En värld utan plast – är det möjligt?

2021-03-05

Plasten, en av vår tids mest använda materielgrupper, har en lång historia som präglas av innovationer. Mycket har hänt sedan 1800-talet då de första framstegen gjordes. Thomas Hjertberg är professor i polymerteknologi samt vetenskaplig rådgivare på Borealis Group AB. Här delar han med sig av sina tankar kring plastens betydelse för samhället, nu som i framtiden.

Thomas, hur ser plastanvändningen ut idag?
Den globala plastkonsumtionen är omfattande och ökar kontinuerligt. I vissa fall går det att byta ut plasten, men i andra, som inom högteknologiska applikationer, är materialet oersättligt. Med det sagt finns det ett utbrett problem med mikroplaster i haven. Idag står fem länder i Asien för mer än hälften av plastutsläppen i haven. I första hand beror detta på bristen på fungerande avfallshantering. Här finns det stor befolkning och mycket kust, och infrastrukturen hänger inte med.

Idag samlas cirka 45 procent av plasten i Europa in för återvinning. Av den är det drygt en tredjedel plastmaterial som faktiskt återvinns. För att öka detta har EU-kommissionen nyligen infört en regel som innebär att medlemmar måste betala 8 000 kronor per ton på plastförpackningar som inte materialåtervinns.

Plastavfallet är i många fall ett resursslöseri vilket kräver ett inflöde av nya, fossila råvaror. Lösningen att arbeta för en hållbar plastanvändning, där materialåtervinningen blir mer effektiv och livslängden ökar. På så minskar vi uttaget av ny råvara och deponeringen av avfall.

Kan plasten fasas ut helt?
Som det är nu skulle jag säga att det är svårt. Plast har stora fördelar, inte minst ur energihänseende. Klimatförändringarna kan till exempel leda till torka i områden kring medelhavet, samtidigt som norra Europa får ökad nederbörd. Ett möjligt scenario är att vi måste transportera färskvatten längre sträckor för att lösa ländernas färskvarubrist. Ledningar, för att transportera vattnet, gjorda av plast ger en mycket mindre miljöpåverkan jämfört med stål- eller järnrör. Även elfrågan, där el kommer att behövas transporteras mellan länder, kräver kraftledningar som klarar uppgiften.

Miljön skulle också påverkas negativt av en ökad användning av glas eller metall. Detta beror dels på att materialen är tyngre än plast, och vi skulle få en stor ökning av koldioxidutsläpp under exempelvis transporter.

Hur ser det ut internationellt?
Plast är en prioriterad fråga på global nivå. Att plast är ett värdefullt material, som inte ska användas en gång och sedan slängas, är ett tydligt budskap från styrande organ. För att lösa problemet med plastavfall och nedskräpning i naturen antog EU-kommissionen en plaststrategi 2018. Målet är att plastförpackningar ska kunna återanvändas eller återvinnas senast år 2030. Förbrukningen av engångsplast och användningen av mikroplast ska också minska.

EU förutsätter i sin strategi att plast är ett material som behövs i ett antal applikationer. Det är ett nödvändigt material, inte minst inom transportsidan där det kommer användas i högre grad för att spara vikt och därmed energi. Det pratas mycket om att förbättra kretsloppen genom att återvinna mer och designa produkter smartare, både EU och FN har ökad cirkulär ekonomi bland sina mål.

Vad innebär det för plastindustrin?
Att det finns stor potential att göra affärer, men också utmaningar. För att klara av uppsatta krav kommer det krävas att 18–19 miljoner ton återvinns inom EU årligen. Det kan jämföras med dagens fyra miljoner ton.

Det är nödvändigt att höja kvaliteten hos återvunnet plastmaterial så att det kan hålla längre och kan användas till fler produkter. Det är en utmaning eftersom det återvunna materialet innehåller många olika plaster samt i vissa fall matrester, vilket leder till försämrad kvalitet, otrevlig lukt och olika färger.

Att enbart öka återvinningsgraden är alltså inte gott nog. Hållfastheten kommer att variera, den återvunna plasten kan innehålla bakterier och slutprodukten lever inte upp till ett livsmedelsgodkännande. Det skapar affärsmöjligheter för aktörer som Nexam Chemical, med produkter som gör det möjligt att utveckla kvalitativa plastmaterial.

Kommer något särskilt område att blomma?
Definitivt marknaden kopplad till återvinning. EU:s gröna giv omfattar en handlingsplan som ska göra EU klimatneutralt till 2050. Kopplat till detta finns stora möjligheter för forskning och investeringsstöd till de företag och organisationer som kan bidra till att skynda på omställningen.

Den övergripande diskussionen kring cirkulär ekonomi börjar landa i konkreta åtgärder. Det blir fler och fler satsningar på att återvinna textilfibrer, något som Nexam Chemical redan är på väg att utveckla sitt erbjudande inom.

Slutligen, om tio år, vad har hänt då?
Om tio år kommer vi att se en ökad elektrifiering på transportsidan och, inte minst, en betydligt högre återvinningsgrad. Precis som pant, tror jag att vi kommer införa ett system för olika plastmaterial med syfte att skapa renare återvinningsströmmar.

Jag tror också att vi fått fler internationella standarder och överenskommelser. Även om EU idag ligger före med sin tydliga strategi, förutsätter det att globala företag tar ansvar. Vissa länder driver också på utvecklingen. Sverige, till exempel, är förespråkare gällande att stärka reglerna för plast på en global nivå. Som sagt, alla plast är inte dålig, utan den ska användas på rätt ställe, där egenskaperna ger fördelar och där materialet kan återvinnas.

_ _ _ _

Plastens begynnelse sträcker sig hela vägen tillbaka till 1500-talet. En av de största milstolparna i plastens historia ägde dock rum 1907 då kemisten Leo Baekeland fick patent på härdplasten bakelit; det första plastmaterialet som framställdes i industriell skala.

Bakeliten, som kunde formas hur som helst, var hård och tålde både värme och elektricitet. Den revolutionerade tillverkningen av produkter, både för hemmet och i industrin. Leos lösning blev startskottet för en helt ny grupp av material som hjälpt till att bygga samhällen, inte minst under efterkrigstiden då plast blev en symbol för det nya konsumtionssamhället.

Idag finns en mängd olika typer kvaliteter av plast. Plastens unika egenskaper passar till en rad applikationsområden, från innovativa högteknologiska produkter till varor som används i vardagen.